Opa!

opa dog igår. känns på ett sätt skönt att han slipper lida. men det är tomt.  Han är hos oma nu och det är härligt att veta. jag har inte så mycket att säga mer än att jag älskar min opa och han finns alltid i mitt hjärta.

tid= något vi får unna oss!

Hur är det möjligt att jag som är hemma om dagarna känner mig stressad och ont om tid? Vem skäl tiden. Ofta skyller vi på de små och att vi inte får tid till oss själva eller med maken men är det verkligen så eller är det något vi intalar oss för man måste ju skylla på någon för vi kan ju inte medge att det är jag som prioriterar galet. Jag har en tuff dag idag men när jag kom igång med peppning av vänner så kändes det bra och nu när jag är klar kan jag säga: Tabita,du fixade två måsten grattis! Att ge sig ajälv beröm och en klapp på axeln är nog det svåraste av allt men viktigast!!!

födelsedag och fast i tankar.

idag fyller jag år. Sk
ulle göra fint och fixa inför imorgon men kraften och orken finns inte så mycket som jag vill. Att fastna vid saker du måste göra är min vardag nu. Krav att lyckas och att vara så bra fru

En dag i taget?

Jag tänker på hur svårt det är att leva i nuet. Med barn blir man ständigt påmind om hur viktigt det är. Kanske behöver vi träna på att ta dagen som den kommer men hur ska det gå till när man ständigt lever med alla måsten och om jag gör... tex, jag har haft två tre dagar utan ångest och vad gör jag jo jag fyller dagarna med måsten så att ångesten tillslut kommer.

27 år snart och vad har hänt?